Om semester…

..och löpning hade jag tänkt skriva nu. Men ibland blir det något annat. Vår näst sista semestervecka har vi tillbringat i en fantastisk liten by i Grekland.

Träningskläder var nerpackade.Tidiga mornar skulle vi springa och eftersom det är väldigt backigt i den lilla byn så förstod vi att backträning skulle det bli åt vilket håll vi än sprang.Så bra det fungerar att planera hemma, innan man är på plats. Jag som inte fixar att springa när det är varmt här hemma, hur skulle jag klara det där nere, där det verkligen är varmt…även tidiga mornar? Jag trodde inte att det skulle bli ett problem eftersom jag älskar värme, förutom när jag ska springa då…

Men vad bidde det då?

Jo, en alldeles fantastisk vecka! Men löparskorna kom inte på en enda gång! Vi lunchade grekisksallad to die for! Åt frukter som var solvarma och fantastiskt goda. Två  av de första dagarna bilade vi runt i området. Det var kul att se mer än vår lilla by. Vi åkte på smala vägar över höga berg med fantastiska utsikter över andra höga berg och det turkosblå havet. Små pittoreska byar besökte vi samt den största staden i området, Ioaninna. Efter att vi lämnat in vår hyrbil så låg vi i skuggan under *limeträden och njöt.  Jag hann läsa ut tre böcker! Vi pratade med nya semestervänner. Vi svalkade oss med den allra godaste frappe`n och tränade oss på att bara vara.

Hur varmt det var? Ja, sisådär 33°

*limeträden visade sig i slutet på veckan vara citronträd

Att falla för färg

Att få paket i brevlådan är alltid roligt!

Som jag skrev tidigare så höll mina sköna Gococostrumpor på att falla isär, välanvända som de är. På deras butik på nätet var de slut och därför köpte jag andra. Men så fick jag mail från Annie på Gococo att de nu hade kommit in och även i en ny färg, gul. Jag beställde och snabbt hade jag dem i min brevlåda. De är inte enbart supersnygga, de sitter bra och är så där lagom tunna så de knappt känns.

Jag föll också för ett par kompressionsstrumpor som hade så snygg färg. Inget som jag kan använda ännu eftersom jag blir alldeles för varm, men längre fram då det är svalare ute så kommer de att passa perfekt! Det är ett par Compression Superior som ger extra stöd. Återkommer senare för att berätta om de är bra också…..

En bum bag

Musik har alltid varit viktigt för mig. Att ryckas med i och dansa till ett bra låt gör mig glad och lycklig. Precis som en helt annan musik gjorde när Valery Gergiev dirigerade på Östersjö festivalen och jag och en av döttrarna av ren tur fick sittplatserna längst fram. Vi översköljdes av musik som träffade oss rakt in i hjärtat.

Jag har genom åren använt musik vid olika tillfällen inte enbart för att driva upp tempot när jag tränar utan lika gärna för avslappning eller en lugnstund vid middagsbordet en fredagskväll. Eftersom musik ger min kropp en extra push så har det varit viktigt för mig att använda mig av den när jag tränar. Den ger energi och kraft när jag ska sätta igång eller när jag kroknar eller bara behöver en rytm när jag springer på.

När jag springer använder jag även Runkeeper för att mäta distans och i viss mån tid, det är en annan historia, för att höra runkeeperrösten tala om sträckan så behöver jag åtminstone ha en hörlur i örat.

Men jag märker att ju oftare jag springer ju mer kan jag tycka att ljudet av mina steg och ljuden där jag springer också kan vara en push framåt. Jag springer och världen runt omkring försvinner, tankar rullar på och de enformiga ljudet av fötterna blir som en melodi. 

Vart vill jag komma undrar du kanske? Jo, mobilen där jag har både musiken och runkeepern behöver jag ha med mig på ett enkelt sätt, men jag vill helst inte känna av den. Fram till för några veckor sedan så har jag använt mitt sportarmband för mobilen flitigt vid träning. Men i och med löpningen och att vädret blivit varmt och skönt så känns det mest svettigt. Ett tag flyttade jag mobilen till bakfickan på mina shorts, men nu är även det för varmt och alldeles för svettigt där för mobilen.

 

Därför har jag jagat ett smidigt midjebälte där jag även får plats för en nyckel. Igår så hittade jag den på Stadium. Bum bag heter den och kostade 199:-. Mobilen får plats, hål för hörlurarna finns och plats för nyckel och kanske något annat litet med.Man klickar lätt fast bältet och när jag testade den på gårdagens löparrunda så funkade den perfekt! Den sitter jättebra när jag springer och rör sig inte ur fläcken.

Så nu har jag ett bekymmer mindre!

Snurrigt!

Semestertid, ljuva tid!

För någon dag sedan landade jag i Skåneland, här bor barnbarnet med föräldrar. I en stad som jag har kommit att älska. Jag skulle mer än gärna bo här! Men det beror kanske till största delen på att en liten skatt bor här. Min önskan och vilja vara nära, mitt i hennes vardag.

Igår så hade vi en härlig dag. Jag hade planerat att vi skulle komma ut tidigt, här finns flera roliga parker som vi skulle kunna besöka. Men vi var båda inställda på semester mood. Först gjorde vi det ena, sen det andra i lååångsamt tempo. När vi väl kom ut så var det eftermiddag. Vi gick och handlade lite smått och gott till den tårta som vi tänkte att vi skulle överraska familjen med. Sen bar det av till en av parkerna. Där finns bland annat en hög klätterställning som är pyramidformad, en karusell och en studsmatta!

Efter vår lata förmiddag så är det kul att se hur energin fyller de små benen. Hon är fyra år och behärskar sin kropp till fullo. Upp och ner i klätterställningen samtidigt som hon pratar med mig om allt som just då fyller hennes tankar. Sen vidare till studsmattan. Mormor vi hoppar tillsammans, du gör efter mig, säger hon uppmanande. Så hoppar vi ett hopp, två hopp ända till sex. Hon rättar mig när jag hoppar för länge...jag kan inte låta bli, att studsa ger en skön känsla av lätthet i kroppen. Men jag måste rätta mig efter min lärare det är ju hon som gör reglerna just nu.

Sen var det dags för karusellen, jag vet att jag inte fixar den. Har suttit där förr och rätt snabbt blivit illamående...men idag är en annan dag. Så när hon leende frågar om jag också vill sitta, så kan jag inte tacka nej. Jag placerar mig mitt emot henne och så börjar hon att snurra. Först långsamt!

I mitt minne från då jag var barn så kommer jag ihåg då jag och mina kompisar snurrade och snurrade i en karusell där en av kompisarna bodde. Vi sprang fort, fort för att få rejält med fart. Sen satt vi och skrek av glädje tills den stannade, då fortsatte vi om och om igen

Jag kan väl säga att snurrandes idag inte gav mig något glädjeskrik precis. Jag satt där lite för länge, bara för att jag speglade mig i hennes glädjefyllda ögon. Sen bad jag om nåd, - snälla stanna! inte ens för hennes skull kunde jag sitta kvar. Som en drogad kravlade jag mig ner från karusellen och slog mig ned i gräset. Allt snurrade och illamåendet satt som en klump i magen resten av dagen.

Varför blir snurrandes och gungandet så gott som omöjligt med åren? Det som är så kul!

Jag kunde trots allt avrunda eftermiddagen med ett kort löppass någon timme senare. Veckans ihopräknade löpkilometrar är 23! Det blev rätt många och korta pass.

Ovana vs Vana

Sovmorgon en måndag, det var länge sedan!

 

Jag börjar alltid tidigt på måndagar. Vaknar strax efter kl 5,duschar, äter frukost och åker iväg. Det har blivit en vana efter alla år. Jag oroa mig sällan för att jag inte ska vakna och kanske komma för sent, vilket jag vet att det finns de som gör. Jag tycker snarare att det är rätt så skönt med lugnet som en tidig morgon på mitt arbete innebär.

Det där med vanor eller ovanor, det är intressant tycker jag. Ovanor är svåra att bryta, det är som om de tar över. När jag efter en längre sjukskrivning såg framåt mot då jag återigen skulle kunna gå till arbetet precis som alla andra. Så oroade jag mig för hur jag skulle hinna med min sköna morgonrutin som jag hade kommit in i. Jag ville hinna duscha, göra mig i ordning och sen äta frukost + tidningsläsning. Morgonpromenaden insåg jag att jag fick flytta till efter arbetet annars skulle jag behöva gå upp väääldigt tidigt.

Jag tränade mig på den rutinen, först medvetet, men sen blev det en vana. En vana som jag numera skulle vilja skippa. Jag kan ibland riktigt längta efter en sovmorgon.Tänk en lördag eller söndagsmorgon, inget är inplanerat, jag kan sova hur länge jag vill. Men då vaknar jag före tuppen OCH är pigg!

Men i morse, min första semesterdag så vaknade jag tidigt…och somnade om! När jag tittade på klockan så var den strax före nio!

Var jag pigg och utvilad? Nej, inte mer än jag brukar vara när jag vaknar av mig själv vid sextiden. Men jag var LYCKLIG!