Att ta tillvara tiden!

Snart, mycket snart är den här sommarens semester över. Känns konstigt att oändlig tid kan ta slut. Sex veckor är en oändligt lång tid! Jag känner mig jättenöjd med ledigheten och ser fram emot att börja arbeta på måndag. Även om jag vet att det här med att vända tillbaka dygnet brukar vara en plåga.

De sista dagarna har jag inte hunnit skriva här alls, just för att det där sista skulle hinnas med.Löpningen behöver ju sättas på plats efter förra veckans uppehåll. Så på torsdagsmorgonen sprang jag mitt första intervallpass. Något som jag har tänkt göra länge, men varje gång jag springer så skippar jag det för att bara springa på. Jag hade laddat med intervalltimer. Men den fungerade inte när jag väl satte igång, det blev ett streck i räkningen. Men jag hade ju min hare med mig och han höll reda på tiden åt mig eftersom han hade klocka. Så även om starten strulade så blev det bra sedan. Det blev 1x2 minuter och 5X1 minuter i snabbt tempo med lika lång vila mellan.Vilan var lätt jogg. Med uppjogg och nedjogg, totalt 5 kilometer. Jisses så slut jag var efteråt! På eftermiddagen hade jag bokat in ett pass med pt Camilla, CamCam. För att få hjälp med löpteknik, jag vill ju bli snabbare! Hon filmade, vi sprang, vi pratade och gjorde Löpskolningsövningar. Spännande att få analys av filmad löpning snart! Efteråt var jag nöjd och rätt så mör i kroppen vill jag lova.

Fredag fick bli en träningsfri dag…eller på sätt och vis var det träning hela dagen, men det räknas nog inte dit. Jag och maken satte upp ett nytt innertak i ett av våra sovrum. Jag hantlangade och han kutade upp och ner för en stege hela dagen. Vid 16 tiden när vi avslutade dagens värv så var vi rätt möra båda två. Vi var riktigt glada för det, sedan lång tid tillbaka, bokade restaurang besök som väntade oss på kvällen. Restaurangen som vi åkte till var den fantastiska Oaxen som nu har ny lokal vid Beckholmsbron alldeles bakom Gröna Lund. Vi åt den mest fantastiska menyn man kan tänka sig, njöt av atmosfären och av varandra! Allt var till perfektion perfekt och varje liten anrättning som ett konstverk.

Idag, lördag så vaknade jag redan klockan 06, som vanligt kan man väl säga utan att ljuga. Men lite småtrött och seg efter gårdagen kunde jag inte förmå mig att annat än ligga kvar och läsa tidningen och dra mig i det längsta. Men vid niotiden så stod vi båda två löparklädda och beredda att trotsa latmasken. Jag sprang i makligt tempo i cirka 2½ kilometer, sen fick det bli en lika lång powerwalk istället. Temperaturen var redan tidigt i morse runt 25+! Vi kände oss som två sprinkler som var ute och sprang. Men det gäller att ta tillvara tiden, snart kan vi inte springa på morgonen mer än på helgerna.

Jag har just nu lite träningsvärk i både baksida lår och i rumpan, veckans pass känns även om jag inte vill erkänna det ens för mig själv riktigt. Men resten av dagen får bli i långsamt tempo, vi ska njuta av värmen och bara vara.

Från pansarvagnar till handskar

I förmiddags åkte jag in till Löplabbet, det var dags att hitta ett par nya löparskor innan mina sköna Asics har gjort sitt. Kan vara bra att ha två på G har jag hört.

Jag hade nog tänkt mig ett par till likadana, visserligen ny modell men ändå samma märke. Jag gillar skon, den passar min fot. Men eftersom jag vet att jag är en riktig vanemänniska så lämnade jag öppet till killen i butiken. Han fick gärna ta fram något annat märke som också kunde passa min fot.

Efter en bra genomgång av min fot både genom att stå på en genomskinlig platta ovanpå en spegel, tryck och känn och sen en stunds löpning på band så fick han fram vilka skor som skulle kunna passa mig. Jag provade mitt gamla märke. Skon kändes vidare än den jag har…säkert för att jag har gått in den skon och även dragit åt snörningen bättre. Tänk vad man vänjer sig! Så var det dags att prova en Sacony. Helt plötsligt hade jag på mig en handske! Det var jättestor skillnad i känsla jämfört med den första skon. Som nu kändes mer som en pansarvagn! Hela jag kände att den här skon är det! Men jag provade ändå även en Nikesko. Nike har jag haft tidigare och trivts bra med men efter en kort fundering så bestämde jag mig för Sacony. Ska bli spännande att testa dem ute.

Men kanske det mest spännande – är mina insprungna sköna Asics fortfarande lika sköna eller kommer de att kännas också att kännas som pansarvagnar i jämförelse med de nya?

Jag var förresten ute i spåret tidigt i morse. 5 kilometer i bra tempo blev det och jag lyckades förbättra min snitttid en smula. Det känns gött!

Om semester…

..och löpning hade jag tänkt skriva nu. Men ibland blir det något annat. Vår näst sista semestervecka har vi tillbringat i en fantastisk liten by i Grekland.

Träningskläder var nerpackade.Tidiga mornar skulle vi springa och eftersom det är väldigt backigt i den lilla byn så förstod vi att backträning skulle det bli åt vilket håll vi än sprang.Så bra det fungerar att planera hemma, innan man är på plats. Jag som inte fixar att springa när det är varmt här hemma, hur skulle jag klara det där nere, där det verkligen är varmt…även tidiga mornar? Jag trodde inte att det skulle bli ett problem eftersom jag älskar värme, förutom när jag ska springa då…

Men vad bidde det då?

Jo, en alldeles fantastisk vecka! Men löparskorna kom inte på en enda gång! Vi lunchade grekisksallad to die for! Åt frukter som var solvarma och fantastiskt goda. Två  av de första dagarna bilade vi runt i området. Det var kul att se mer än vår lilla by. Vi åkte på smala vägar över höga berg med fantastiska utsikter över andra höga berg och det turkosblå havet. Små pittoreska byar besökte vi samt den största staden i området, Ioaninna. Efter att vi lämnat in vår hyrbil så låg vi i skuggan under *limeträden och njöt.  Jag hann läsa ut tre böcker! Vi pratade med nya semestervänner. Vi svalkade oss med den allra godaste frappe`n och tränade oss på att bara vara.

Hur varmt det var? Ja, sisådär 33°

*limeträden visade sig i slutet på veckan vara citronträd