När jobbet drar igång så är det svårt att få tiden att räcka till, till skrivande här inne. Men nu tror jag att det har lugnat ner sig så pass att det ska fungera.
Träningen gick som på räls hela förra veckan. Jag fick in ett pass var annandag och kände mig så nöjd! Ett av passen var ett intervallpass med pt Camilla. Den pepp som hon ger kan jag aldrig ge mig själv!
Den här veckan har det däremot varit jättetrögt. Jag var ute en eftermiddag och orkade bara springa 3 kilometer. När jag såg att termometern stod på +30° så förstod jag varför orken tröt. Efter det har jag haft träningstorka. Inte förmått mig att kila in ett enda pass även om jag vet att det känns bra efteråt…Jag försöker vara lite snäll med mig själv, småpratar och klappar mig själv på axeln – Jag brukar ju träna, det är ingen fara om jag låter bli i några dagar. Jag vet ju att jag kommer igen osv. Men det känns ändå hur fel som helst!
Det är ju å andra sidan något att vara glad över. När det känns fel att inte träna, då är jag på rätt spår och en paus på någon dag måste vara helt ok!
Jag läste Maratonbloggen i SvD idag där det står att Var fjärde stockholmare tränar aldrig. Det är riktigt hemskt! Det är ju så lite man behöver göra för att få en stor skillnad på hur man mår. Promenader med eller utan stavar kan så gott som alla få till och om man kopplar en stegräknare till det så blir det en riktigt roligt tävling med sig själv eller tillsammans med någon man känner. Eller varför inte träna med pt Camilla via bloggen Lyft en sten? Tre dagar i veckan får du tre nya övningar som du kan göra vart du än är. Bra va!
Ha det så bra!
ps, Jo, jag gör plankan även under träningstorkan!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar